Jag har levt med två soffor i min lilla våning i ungefär hundra år nu, och jag måste säga att bägaren runnit över ett antal gånger innan jag äntligen blev av med en av två soffor idag. Den andra är givetvis menad att behållas. Hur som helst så firas det hela med vin och Arkiv x.

Scenen när min soffa hämtades idag:
Kille: vilken stor och fin katt du har! Verkligen!
Jag: med betoning på stor?
Kille: ja.

Min våning är en enda röra just nu, detta till trots längtar jag till denna plats i princip hela dagen.
Kanske beror det på att mitt sommarjobb har ett bäst före-datum..? Eller kanske på att jag, varje år när hösten knackar på, ser på Twin Peaks?

Jag ligger tre dagar efter med allt och har två nätter i rad drömt att jag gör ett jävligt dåligt jobb på mina olika uppdrag. Att jag ställer mig framför de jag ska undervisa för och inte har en aning om vad jag ska säga. Bara står tyst. Att jag kommer för sent och är allmänt oansvarig. Och drömmarna grundar sig väl i det faktum att jag inte vet när jag ska hinna med, i synnerhet inte då jag är så sjukt trött hela tiden och all ork rinner ur mig så fort jag lämnar jobbet. Jaha nähe. Frågor på det?

Klockan sju

Vi finns i sängen om du vill oss något.

Efter min dröm om att det snöat hela natten var det väldigt tacksamt att få njuta av morgonen med solsken genom fönstret. Våren bör väl vara här för att stanna nu?

Mulder och Scully - dina vänner i vårljuset.

Nej, det här med att bildblogga dagen lång är inte för mig. Men en fin dag har det varit, med bakfylla och astma som fått mig att känna mig som en gammal farbror då varje steg är ansträngande. Nu är dagen slut och jag kommer somna i samma sekund jag lägger huvudet på det rena örngottet... Med de orden avslutar jag dagen. Hej.

Bakis och i gårdagens kläder. Jag känner mig som på den där tiden när man var 25 minus. Efter 25 går allt utför.

Tisdag morgon.

Efter 15 dagar utan ledighet eller sovmorgon kände jag mig verkligen förtjänt av dessa båda idag, och kände mig väldigt snuvad på de båda när jag vaknade med huvudvärk, onda bihålor och den där känslan av att man vill slita ut alla tänder med en tång för att slippa smärtan. En god vän och lite vin botar förvisso inte, men hjälper ack så väl. Och tji fick jag för att jag kaxigt antagit att barn-bakterier ger sig på mig i onödan då jag just varit kalassjuk och sällan kommer smittas igen...

Jag har inte suttit med denna utsikt framför mig på länge, men den är inte fullkomlig utan vin. Så vin dricker jag.

Någon sa att jag som har sådana problem med konstant trötthet inte borde äta frukost i sängen, varpå jag beslutade mig för att endast lyxa med detta på helgerna. Eftersom helger inte existerar just nu anser jag mig dock värd att smula i sängen varje morgon.

Imorgon ska jag gå ombord på Vasa. Frågor på det?

Lördagsvinet är slut, detta är helt i sin ordning då min första arbetsdag som museipedagog äger rum imorgon. Ett jobb på ett historiskt museum liksom trillade i knät på mig och detta känns otroligt spännande och givande. Nervositeten är inte nådig, men jag gissar att även det är helt i sin ordning...

På måndag påbörjar jag vad jag tror är min utbildnings längsta VFU-period. För att tala klarspråk - jag ska vara lärarkandidat. Jag tvättar nu mina kläder för att allt som känns "SO-lärare" ska vara rent. Jag kommer även hålla lektioner i svenska och vet inte riktigt hur kombinationen SO-svenska klär sig. Någon?

Lördagslunch

Ett oväntat sms från min bror som skulle befinna sig i stockholm en timme i väntan på ett anslutande tåg fick mig att kasta mig i duschen och åka in för att äta lunch med honom. Jag presenterade Vapiano för honom och gladdes åt att han, trots sin till synes tveksamma inställning, gillade maten.

Detta ständiga sökande efter inspiration...

T.G.I.winefriday

Fredagskvällen i en bild:

Tenta-blogg del 2

Jag drabbades av sjukdomen från helvetet och missade hela religionskursen, något som verkligen känns nu när jag försöker lära mig allt jag missat på tre veckors föreläsningar. Jag betvivlar starkt att jag kommer klara den här tentan, mitt mål är de facto bara att klara ena delen och sedan göra om den andra. Hur som helst så känns det just nu som att jag vill skita i tentan, gå och köpa godis och lägga mig i soffan och kolla på skräp-tv. Detta ska jag givetvis inte göra (eller ja, möjligen gå och köpa godis), men gode gud vad jag ser fram emot när jag lämnar tenta-salen och träffar Katja imorgon. Jag har redan belutat att inte bli deppig om det går åt skogen, för what the fuck, livet går väl vidare?

Done and done!

Då det bara fanns 3 biljetter kvar på det flyg vi tänkte ta hem från Barcelona bokade jag i mindre panik flyget redan nu. Vi hade inte riktigt pratat igenom det hela men via sms kläckt ideén att en dag på stranden kanske vore trevligt. Därför bokade vi nu tisdag-söndag för att ha tid med strandhäng, turistgrejer, kanske lite shopping och det där härliga med att bara vara i en stad utan att behöva känna stress över att hinna med allt man vill. Det innebär dock också att det ska ätas och drickas och tittas i 6 dagar, något som kan komma att kosta mer pengar än jag egentligen har. Knäckebröd till augusti?

Riket?

Härom natten drömde jag att en man kröp in genom mitt fönster. Scenen kändes väldigt bekant och jag gick och funderade över var jag sett detta innan, när bilden av Bob som kryper in genom Lauras fönster i Fire walk with me plötsigt spelades upp i mitt huvud. Givetvis. Twin peaks och Arkiv X är som bekant mina stora kärlekar när det kommer till tv-serier, men en längtan efter att finna en ny tränger sig på emellanåt. Just nu är jag fruktansvärt sugen på Riket, som jag tror vore den perfekta underhållningen innan läggdags...

Det här är en tenta-blogg

Jag hällde just upp mitt te i en skål istället för i en kopp, vilket är en ganska bra illustration av hur går det går med tentaplugget. Helt fel.

Sandra, jag och Barcelona

Jag tjatar ständigt på Sandra om att hon ska följa med på en resa till sommaren, och har fått nej så många gånger att jag började känna mig som en bortskämd unge som inte kan acceptera att inte få allt hon vill. Döm om min förvåning när jag för ett par dagar sedan satte igång ännu en övertalningskampanj och fick ett ja nästan omgående. Resmålet bestämdes till Barcelona, en stad jag länge velat besöka, och nog är det lite extra trevligt att göra det med en kär vän som man träffar allt för sällan på grund av det geografiska avståndet. Jag tänker sol, värme, tapas och sangria. Sist jag besökte Spanien, vilket är för typ tio år sedan, blev vi skrattade åt när vi beställde sangria, tydligen var det väldigt ohippt. Kanske har det gjort come back nu? Hur som helst; jag vill börja packa redan idag.

Goda grannar

Jag vet inte hur vanligt det är med handgemäng grannar emellan, men jag kan tänka mig att det är vanligare än man tror. Jag önskar livet ur min granne nästan varje dag, och om det inte vore för att han blivit fullkomligt vansinnig de gånger jag bett honom sluta skrika hade jag i detta nu gått ner och sagt honom ett och annat. Hade jag varit lite mer våldsamt lagd hade jag förmodligen gått och ner och klippt till han för länge sen.

Dagens....

....middag: champinjonsoppa

Tillfällen då katten kommer till nytta

Jag är lite krasslig och när jag vaknade i morse med värkande hals och insåg att jag var tvungen att ta reda på om jag hade någon röst kvar kändes situationen plötsligt...pinsam. När Svinpäls sekunderna senare hoppade upp i sängen för att hälsa mig godmorgon, kände jag viss lättnad över att kunna prata med honom istället för att säga något rakt ut i luften. Att prata med sin katt är ändå mer charmigt än att prata med sig själv.

Hellre Pressbyrån-keps än Mc Donald's-keps

Efter att ha sett delar av Dokument Inifrån igår tänkte jag skriva några rader om det, och såg nu att Katja gjort detsamma. Till skillnad från Katja tycker inte jag att det är kundernas brist på respekt som är det hårdaste med orättvisan i ungas arbetsvillkor, utan maktlösheten. Att man inte ens kan sucka utan att bli utbytt. Jag jobbade på Mc Donald´s i Nacka i 3 månader när jag fyllde 20, men fick sparken sedan jag sagt till mina överordnade att jag ville ha betalt för den tid jag var schemalagd på, inte för den tid de hade lust att betala mig. Jag har sedan dess undrat varför jag inte gick vidare med detta, varför jag inte tog det hela längre. Då det gick en dokumentär om Mc Donalds för något år sedan som handlade om just det här, och samma chef som ställdes till svars då satt precis lika oförstående i Dokument Inifrån igår, inser jag att jag kan släppa den ångesten. Det hade varit meningslöst att vända mig till högre uppsatta - det är de som driver slaveriet. Vill man ha ett jobb får man arbeta på deras villkor.

Bara dagar efter att jag blivit utsparkad från Mc Donald's fick jag ett jobb på Pressbyrån. Efter att i tre månader ha gråtit varje morgonen för att det var dags att gå till jobbet och varje kväll för att det snart var morgon igen, var det underbart att hamna på en arbetsplats där man behandlades som en människa. Och på detta jobb är det just otrevliga Svenssons och narkomaner som slåss och kastar saker som är det som kan få en att bryta ihop - inte den man är beroende av för att kunna betala hyra och köpa mat.

Det är just där jag anser att problemet ligger. Att man får välja mellan att arbeta under förfärliga förhållanden eller att inte få jobba alls. När man kommer direkt från gymnasiet och får sitt första jobba har man ingen aning om vad som gäller. Man vet inte vad ens arbetsgivare kan kräva av en och vad man kan kräva tillbaka, och detta är arbetsgivarna väl medvetna om. Det är ingen slump att företag som Mc Donald's i första hand anställer 19-åringar, det är ett strategiskt genomtänkt val som syftar till att utnyttja människor som inte känner till sina rättigheter och är för oerfarna i livet för att våga säga ifrån. Kanske borde det inte enbart handla om att skapa fler jobb för ungdomar, utan också om att säkerställa att de jobb som finns är drägliga? Vilket värde finns det egentligen i att ha ett jobb om det får en att må så fruktansvärt dåligt?

Den om att jobba med sig själv

En kollega frågade mig igår om jag tyckte att hon borde klippa sig, något jag svarade jakande på. Hon hade fått iden på tunnelbanan dit och gick, efter att ha rådfrågat ännu en kollega, raka vägen till frisören.

Då en av de egenskaper jag finner mest irriterande hos mig själv är just det faktum att jag inte kan fatta snabba, impulsiva beslut, blev jag mäkta imponerad av hennes tilltag och kände än mer att jag måste jobba på just detta i mitt eget beteende. Att inte vara så förnuftig och att inte tänka igenom saker om och om igen innan jag bestämmer mig - att göra det jag känner för just nu. Det borde väl inte vara så svårt, tänker jag.

Och här sitter jag nu och velar kring huruvida jag ska beställa mina vårskor på nätet ikväll eller inte. Och då är frågan inte ens om jag ska beställa dom, utan om jag ska göra det ikväll.

Trots att sommaren känns väldigt långt bort...

Saker och ting löser sig ju alltid, men just nu råder osäkerhet kring om/hur mycket jag får jobba i sommar och jag har därför ägnat förmiddagen åt att söka sommarkurser. Nog vore det härligt att läsa distanskurser på sommaren, med all frihet det ger, men att ta mer lån än nödvändigt tar ändå emot. Tips om sommarjobb mottages tacksamt. Helst något högavlönat och med minimal arbetstid.

Tio brödrostar av tio möjliga

Sist jag hade hjärnskakning var nog den där gången när jag fick en gunga i huvudet på lekplatsen bakom vårt hus. Mamma hörde mig skrika och spang genast dit, men jag hade hunnit lämna scenen och var spårlöst förvunnen. Efter panikartat letande i området fann hon mig slutligen i min säng, som jag gått hem och krupit ner i för att sova.

Jag har nu hjärnskakning i vuxen ålder, vilket känns fånigt. Är inte detta en åkomma hemmahörande i barndomen? Hur som helst så får läkaren, som jag träffade tidigare idag och som just ringde min mobil för att höra att jag inte mår sämre, 10 brödrostar av tio möjliga. Det kan hon väl va värd.

Mer tentarelaterat...

Jag har lust att kräkas över tangentbordet.

Dagens...

...doft i trapphuset: fisk
...väl spenderade pengar: 149 kr på ett par nya läsglasögon.
...tantvarning: att köpa läsglasögon

Morgonstund....

När alarmet ringde kl. 07 förbannade jag mig själv för att jag ställt klockan så tidigt. Det är min första morgon jag behövt stiga upp före kl. 9 sedan den 16 december, och det tog verkligen emot. Sekunden senare insåg jag dock att jag ställt klockan av en anledning och att jag inte kunde snooza likt jag gjort den senaste månaden. Ytterligare en sekund senare började grannen spika i väggen och problemet i situationen var löst.

Resist or serve

Tentan går verkligen inte bra. Tända ljus, en ständigt påfylld tekopp och en filt kring min frusna lekamen brukar räcka för att väcka skrivlusten och sätta mig i tentatrans, men inte den här gången. Måhända handlar det om att varje uppgift tillåts så litet utrymme att möjligheten att fördjupa sig inte existerar och att det helt enkelt inte är speciellt kul att bara snudda på ytan av ämnet. Vad vet jag. Jag undrar hur som haver; vart har min disciplin tagit vägen? Fruktansvärt frustrerande.

Har vi inte pratat om det här?

Ur Aftonbladet: "Angående Magnus Hedman menar hovrätten att flickorna som var med i sällskapet var hårt sminkade och talade engelska med kraftig brytning och var klädda på ett sätt så att det borde stått klart, eller i vart fall ha framstått som möjligt, att de var betalda eskortflickor."

Jag är inte alls insatt i målet och vet givetvis inte huruvida Magnus Hedman är skyldig till sexköp eller inte, men att döma honom utifrån detta resonemang? Att han borde förstått att kvinnan var prostituerad via hennes klädsel? På samma sätt som hans brott hade ursäktats om han istället hade våldtagit en kvinna i samma kläder? Den dagen detta enfaldiga fokus på kvinnors klädsel ersätts med en smula intelligens och bildning i våra rättssalar bjuder jag alla som vill ha på rödvin. Och chips.

Ett återkommande problem

Sist Annie och Bryan var här på middag hade jag ont i ryggen, på det där sättet så att man går framåtböjd, likt en tant, och emellanåt skriker rakt ut när det plötligt hugger i hela ryggen och man inte kan röra sig. Jag börjar misstänka att denna smärta är tentarelaterad, även om jag inte kan minnas huruvida jag precis lämnat in en tentamen i samband med det äkta parets senaste besök. Den enda plats där jag verkligen kan sitta och koncentrera mig under hela dagar är i kökssoffan, och denna lilla träskapelse är inte värd att ens nämna i samma mening som ordet "ergonomi". Jag har dock ingen lösning på situationen, då varken soffan eller sängen är platser skapta för att hålla sig vaken och jag inte såhär spontant kan se var ett skrivbord skulle få plats i min etta.


Kanske kan det föra något gott med sig. Jag syftar t.ex. på att svårigheterna att gå ut i halkan med en smärtande rygg kan bli så stora att jag tvingas stanna hemma från morgondagens seminare. Och ägna den tiden åt tentan.

Död åt tentan

Spelkväll är ju verkligen min grej. Jag älskar spel. Jag blandar gärna in vin i sammanhanget, så jag ser fram emot en ny afton då något annat än ramlösa står till mitt förfogande.

Annie och Bryan har för övrigt varit ett par i snart fem år, trots det springer de fortfarande över till varandras arbetsplatser för att pussas på rasterna, av den enkla anledning att de saknar varandra när de inte är tillsammans om dagarna. Så himla fint tycker jag. Själv ska jag återgå till tentan.

Forts...

Jag ska för övrigt få en försenad födelsedagspresent av Annie och Bryan idag, som de beställt från London. Jag räknade inte med någon present alls eftersom jag inte ställde till med något kalas, men nu är jag så jävla nyfiken. Vad sjutton kan detta vara? Känslan är att det nästan kvittar, jag menar - beställa från London! Till mig!


Detta är för övrigt en bild på Annie och mig från deras bröllop i september. Annie var så himla fin och lycklig. Jag tror jag tappade den där ölen så att den ställde sig upp och ner strax efter att den här bilden togs. Sån är jag, alltid classy.

Tentatider...

Mitt tentaskrivande går inte alls i den riktning det borde, det är så fruktansvärt oinspirerande att bara leta upp svaren i litteraturen och sedan försöka omformulera meningarna så att det blir "min egen" text. Dessvärre finns det helt enkelt inte tid att skaffa mig en uppfattning om helheten i ämnet, något jag finner väldigt tråkigt då intresset finns där. Hur som haver så ska jag strax promenera bort till det äkta paret Rapp och käka hamburgare och spela spel, jag har ju egentligen inte alls tid med detta, men jag orkar uppriktigt sagt inte bry mig. Vidare har jag trots äcklig tentastress ett fantastiskt pirr i magen mest hela tiden, jag vet inte var denna överväldigade lycka kommer ifrån, men känner mig över lag bara så jävla nöjd. Med mitt val av utbildning, med att vara vuxen och över att jag känner en sån jäkla trygghet i mig själv. Typ.

Kalla honom inte katt, han heter Svinpäls! Jag kallar väl inte dig människa?

Min katt har inte bara börjat öppna dörrar, jag kom tidigare ikväll på honom med att helt obrytt sitta och bläddra i boken jag läser till min hemtentamen. Till det bör läggas att han börjat sova på rygg med huvudet på mitt ben - och snarka. Så jävla otäck.

Skit som för något gott med sig

Om jag ska vara härligt käck och se det positiva med mitt hälsotillstånd såhär mitt i tentaskrivandet, så hittade jag åtminstone de tre försvunna säsongerna av Arkiv X när jag letade efter febertermometern.