Tvätten är klar, näsan är täppt och dödsångesten som kan infinna sig precis innan sovdags är närvarande. Jag är lite rädd att jag ska dö och att ingen ska märka det, att jag ska ligga här och ruttna innan någon saknar mig, men häromdagen blev jag varse att det nog inte kommer hända då
Katja faktiskt kontaktade
Annie när jag inte svarade på sms på hela dagen. Sicka fantastiska kvinnor jag har i mitt liv. Inte undra på att jag är lycklig. Godnatt.
1 kommentar:
skulle inte Annie och jag har annat för oss skulle vi nog passa rätt bra som övervakare. Haha..
puss
Skicka en kommentar