When Satan left

Jag har länge känt mig stressad över situationen i min garderob, som varit full av plagg jag inte använt på år och dar. Jag är fruktansvärt dålig på att rensa bland mina tillhörigheter, jag har en fånig tendens att bli nostalgisk över minsta pryl och får lätt för mig att jag kommer ångra besluten jag fattar om vad som ska behållas och vad som ska bort. Igår tog dock min bättre hälft Katja sin roll som beslutsfattaren i vår relation på allvar och slog sig ner i min soffa medan vi gick igenom plagg efter plagg. Två överfulla sopsäckar och jag vet inte hur många "åh, den här hade jag på mig när..." senare känner jag mig betydligt friare. Prylar är ett Satans påhitt.