Det mest positiva med den nyanlända hösten är att det, trots att jag har fönstret stängt, är lite kallt i lägenheten. Sådär lagom kyligt när man kryper ner under täcket om aftonen. Det är en underbar känsla, när jag var liten brukade jag lägga mig i mina föräldrars säng och värma upp mammas sida åt henne när det var läggdags. Pappas sida var förbjuden frukt, han uppskattar liksom jag att kura ihop i en kall säng. Det är kanske något jag ärvt av honom. Det och min kärlek till chips.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar