Jag funderar på att börja gå på vattengympa. Hur jävla kärring är inte det? Och den självklara följdfrågan; måste jag duscha med alla tanter efteråt? De få gånger jag tvättat min kropp på badhuset i vuxen ålder har jag mått lite smått dåligt efteråt. Legat i fosterställning och sedan gråtandes skrubbat mig ren. Sådär ni vet.
Jag berättade nyss om min idé för Ingela över telefon och hon nämnde att det även är hennes mammas val av fysisk aktivitet. När jag sedan hörde mig själv försvara mitt val med argumentet "det är skonsamt för knäna!" kände jag att jag är en kärring. Låt så vara, då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar