Ett livstecken

Det har varit väldigt dött här senaste veckan och jag vet själv hur tråkigt det är med bloggar som inte uppdateras. Det har inte handlat så mycket om att mitt liv varit innehållslöst som om brist på tid och ork. Kanske också lite om det här med ensamtid, för trots att jag träffat vänner och fått saker gjorda, så har jag haft ett enormt behov av att vara ensam. Kanske har det med det faktum att jag fått en ny säsong av Arkiv X att göra, kanske beror det på något annat. Det känns inte som jag behöver fundera så mycket över det, utan bara ta det för vad det är. Och så har jag insett att Arkiv X emellanåt kan anses vara min hobby och att mitt förhållande till serien inte är riktigt sunt, men jag tror det kvittar det också. Det är ju bara underhållning. Och med det sagt vill jag tillägga att säsong åtta, trots Mulders försvinnande, verkar vara en av de bättre säsongerna. Jag har bara sett åtta avsnitt än, men det ser lovande ut.

Efter många om och men fick jag tag på det här fruktfatet, som jag är väldigt förtjust i. Kärlek vid första ögonkastet existerar.