Vare sig man fortfarande är vaken eller precis har stigit upp tycker jag det är något alldeles speciellt med den här tiden på dygnet. Man vet inte riktigt om det är tidig morgon eller sen natt, det är mörkt och alldeles tyst och det känns lite som om man är ensam i världen. Fortfarande är bara min sänglampa och lilla lampan i hallen tänd, sängen är stökigt obäddad och jag är klädd i världens kanske osexigaste plagg - morgonrocken . Morgonrocken är grovt underskattad och om det var socialt accepterat skulle jag gå runt i morgonrock hela dagarna vid den här årstiden.
Jag är fylld av den där känslan som nästan får en att bubbla över och vilja skrika rakt ut för att inte spricka, trots att jag inte kan komma på något specifikt jag skulle vara sådär extra lycklig över. Jag älskar det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar