Jag har nu nått till den punkten då jag helst av allt vill ställa in resan. Slippa flyga och slippa denna rädsla. Jag hittade ett fyra i rad i reseformat hemma hos mamma och pappa, det var mitt när jag var liten, och det är nu nerpackat i handbagaget och Jenny har lovat att spela med mig hela vägen om så behövs. Förhoppningen är att min tävlingsinstinkt ska ta fokuset från flygningen. Gud, jag behöver en martini för att lugna nerverna.
1 kommentar:
Du bloggar aldrig längre!
/Ingela
Skicka en kommentar