Jag har förstås spånat på en plan för att fånga denna far till mina framtida barn. För att nå hans undermedvetna ska jag klistra in mitt huvud på alla kroppar i tidningen han läser. Han kommer förstås inte upptäcka detta, men nästa gång vi ses kommer jag kännas otäckt bekant för honom. Som om han sett mitt ansikte någonstans men inte vet var. Ni vet. Det kan väl omöjligt finnas en bättre lösning på det hela? Eller? Andra förslag?
2 kommentarer:
Låter som en bra början. Vi fixar det imorgon!
Helena: Jo, jag har fått för mig att han brukar komma förbi på söndagar...
Skicka en kommentar