Jag har levt med två soffor i min lilla våning i ungefär hundra år nu, och jag måste säga att bägaren runnit över ett antal gånger innan jag äntligen blev av med en av två soffor idag. Den andra är givetvis menad att behållas. Hur som helst så firas det hela med vin och Arkiv x.

Scenen när min soffa hämtades idag:
Kille: vilken stor och fin katt du har! Verkligen!
Jag: med betoning på stor?
Kille: ja.

Min våning är en enda röra just nu, detta till trots längtar jag till denna plats i princip hela dagen.
Kanske beror det på att mitt sommarjobb har ett bäst före-datum..? Eller kanske på att jag, varje år när hösten knackar på, ser på Twin Peaks?